Madeleine Santiago Art

måndag 25 januari 2010

Vissen blommjäkel

Ja vissen kan man lugnt säga..
Eftersom detta är min blogg. Så får jag göra vad jag vill. Eller hur?
Då börjar jag med att säga så här:
HeLvEtEs jÄvLa SaTaNs pIsS! Ja.
Måste få det ur systemet.. Ihop med alla äckliga baciller. Ut med det bara.
Hur mycket orkar man med egentligen? Hur mycket orkar jag med?
Jag är ju såklart sjuk! Igen. När ska det ta slut?
Jag är ledsen på riktigt. Men vad ska jag göra? Det är bara att rida ut det. Bita i det fruktansvärt sura äckliga äpplet.

Missar Kalix imorgon. Missar allt. Allt!

Känner mig febrig och helt jäkla körd.
Så det blir ingen lång blogg.
Längtar till Christian kommer hem. Då får han ta hand om mig.
Skruttfia.


Längtar efter näring och nya tag. Längtar efter våren. Värmen och solen.
Men nu längtar jag efter min säng. Mitt tjocka täcke. En gubbe bredvid mig. Och sömn.
Väck mig när jag är frisk och våren har anlänt. Inte förr.

Skit.

4 kommentarer:

  1. Skit också! Nu får det vara slut på sjukdomar för er! Stor Kram!

    SvaraRadera
  2. Åh gumman, jag lider så med dej. Du har tagit vid där jag slutade förra året:-(. Det var ju inte det vi bestämde!!! 2010 skulle ju vara vårt år, vårt FRISKA år. Gissa att jag önskar att jag bodde närmare dej. Jag hade dykt upp med ett härligt krya-på-dej-kit, med massa mys och massa gott. Försökt pigga upp dej liiiite iaf. Du finns i mina tankar. Å jo, du kommer orka. Jag lovar, även om det inte känns så nu. Massa krya på dej kramar och en puss på pannan.

    SvaraRadera
  3. Men krya på dig sötnos!!! Skickar lite vitaminer och kramar här i cyberspace... KRAM!

    SvaraRadera
  4. Åh jag känner med dig. Och kan inte låta bli att medömka. Man är så less på detta nu. Så fort vi kan ska vi ta tag i oss själva, varann och ladda batterierna! Det behövs!!! Krya på dig!!! KRAM

    SvaraRadera