Förra veckan drog jag på mig en infektion i tån. Antibiotika och sjukskrivning i en vecka, ont, och massa krångel med att rodda bort hämtningar och lämningar på dagis, brottats med dåligt samvete åt alla håll, frustration åt att inte kunna träna. Där ofrivillig vila stått högst på schemat. Men är nu är så gott som redo att få tillbaka min vanliga underbara vardag igen. Vilken pärs.
 |
| Vackert brudpar! |
 |
| Enda bilden på Nadja och mig. Nöjd ändå! |
I lördags hade äntligen antibiotikan börjat verka. Så kl 14 var jag och make på Nygårds värdshus för att se Nadja och hennes Anders bli man och hustru. Otroligt vackert brudpar och så mycket kärlek och romantik bland dessa tu. Härlig blandning av deras familj och vänner. Massa värme, skratt, glädjetårar och lycka under hela dagen. De hade tänkt på allt. Vi gäster kunde bara luta oss tillbaka och njuta av en fantastisk show. Brudparet är som gjorda för varandra. Nadjas oerhört mysiga italienska familj tog sig rätt in i mitt spanska hjärta. Där lär de stanna, precis som Nadja. Det är något alldeles speciellt med bröllop. Det lockar fram en massa gamla känslor och minnen som kanske ofta tas för givet. Mysigt!
Idag är det tisdag. Min sista dag som sjukskriven. Kom aldrig igen. Äntligen jobb imorgon och kramkalas med kollegor. Längtar!
Men först ser jag fram emot gårdsfest på dagis med alla föräldrar och barn i eftermiddag. Troligtvis gråtfest. Det är Felix sista år på dagis och Max sista termin på favoritavdelning. Sorgligt men samtidigt väldigt spännande. För vi har en hel del oskrivna blad att fylla i och se fram emot.
Att tiden går fort (och att jag börjar bli gammal) ser jag inte bara på barnen utan det vittnar de otalt (8) återkommande gråa!?! hår jag hysteriskt får rycka bort, om. Sjukt jobbigt och det gör nästan mer ont än min jäkla tå.
Jag mognar aldrig. Och det är en extremt konstig kontrast till mina gråa hår. Ja, mycket ska hända..
PUSS
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar