"Stark, blickar jag framåt utan att tänka efter eller känna. Nu kan vad som helst få hända.
Inget ont fastnar eller förstör. Nu har jag lärt mig hur jag gör.
Kärlek och visdom räcker mer än nog. Obeskrivlig lycka och kännedom."
"Fokus på yttre. Dag som natt. Blickar med respekt och annat. Uppmärksamhet, förtjänat. Olika agerande. Ovärderlig.
Vad händer sen? När ljuset släcks och hjärtan är blottade? När skönhet byts mot vishet?
Är föreställningen över då?"
"Vad är det som händer när jag plötsligt tvivlar och känner skuld?
När det istället borde viktas i guld.
Skuld i form av osäkerhet. En präglad, efter lång erfarenhet.
Vill dra mig långt tillbaka. In i min trygga vrå. Gråta och så.
Vill söka svar men det enda jag hör är en röst som viskar tvivel. Inte särskilt lätt vill jag påstå."
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar