Lyllo mig.

Onsdagar har blivit favoritdagen. Av olika anledningar. Men det är enda dagen då jag inte hämtar barn på dagis utan bara kan tänka på mig själv. Välbehövligt! Jag kan jobba längre, träffa kompisar, strosa på stan. Inte stressa!
Jag väljer oftast att få in träning. Zumba i vanlig ordning. Idag är en sådan onsdag. Jobbat längre. Har strosat, inte stressat.
Zumban var dessutom riktigt bra idag.(Instruktören har skärpt till sig). Fullt ös i danslokalen med mig och Yvonne i frontline. Åh vad det är roligt. Svettiga och nöjda lämnade vi SATS. För nu.

Har landat i soffan en stund för att snart, helt slut, byta soffa mot säng. Somna fullt tillfreds efter en riktigt härlig och mysig onsdag.
Imorgon är det fullt schema. Igen. Det blir bra. Det blir riktigt bra. Sen tänkte jag överraska mig själv med stenhård styrketräning som avslutning. Lucky me!

Nu sätter jag punkt.

...

Jag må vara en person som inte alltid står med båda fötterna på jorden. Jag tenderar att lyfta blicken mot himlen. Jag tillåter mig att drömma. Jag låter känslor styra. Är sann mot dom. Det finns inget annat.
Jag skiljer rätt från fel. Det som i magen säger fel. Jag hittar inte på nya och plötsligt ändrar åsikt.
Jag har många roller men jag är alltid mig själv. Alltid! Jag ger och jag tar. Älskar att ge. Det vet du som står mig nära.
Jag blir riktigt ledsen när något negativt biter sig fast på mig. Mest på mig själv för att jag tillåter det. När jag gör det snurrar det runt och förstör massor. Slår ur glädjen. Det är det inte värt. Aldrig någonsin. Sårar du mig får du veta det.
Jag är enkel. Det älskar jag. What you see is what you get. Inget konstigt. Tacksam för mycket, även för det lilla. Är långt ifrån perfekt. Strävan finns inte där. Jag duger precis som jag är. Jag väljer glädje. Jag skrattar mycket. Jag delar den gärna.
Jag accepterar olikheter men har ibland svårt att förstå dem. Är jag ensam om det? Jag har fötts med ett naivt tänk. Tror gott om alla, till motsatsen bevisats. Ett stort hjärta där hjälpa istället för stjälpa styr.
Inser att livet är en enda lång berg och dalbana. Så jag bestämmer mig för att sätta mig ner och njuta av resan. Good or bad.

.Friends.

Det finns en anledning till att det blir så få inlägg på den här bloggen för tillfället. Egentligen två.
Dels så gasar jag på i full fart så tiden räcker inte riktigt till. Och dels är vår bärbara dator trasig och jag är alldeles för ointresserad att starta igång en av de stationära PC datorerna. Det går trögt och långsamt. Då blir alternativet blogg från iPhone. Det är inte lika kul för jag kan inte lägga upp bilder och jag tröttnar på att skriva med kramp i fingrarna.
Snacka om i-landsproblem. Ja, jag skäms. Bite me!

Vågar säga att detta har varit en fantastisk vecka på alla vis. Massa kul på jobbet dessutom toppat med nomineringen "inspirerande medarbetare" som pricken över i. Otroligt stolt och rörd till tusen över det.
Flera kvällar denna vecka där vänner fått mitt absoluta fokus. Tjejmiddag med underbara tjejer i fredags. Det bjöds på efterlängtade skratt och massa bubbel.
Skön soffa med världens bästa vän som sällskap i lördags, där jag bokstavligt talat, tryggt kan lägga huvudet i knät och lätta mitt hjärta. Tack finaste! Jag har njutit varenda sekund.
Sugit in all positiv energi som riktigt goda vänner faktiskt ger. Vad hade man gjort utan dom?

Fick en ljuvlig dag med jordens gulligaste barn, mina, på stan igår. Både Mc Donalds och frisören fick njuta av deras sällskap. Välklippta och sockersöta små gossar nu.
Otroligt stolt över Max som numera är blöjfri. Det tog en vecka. Min pojke!
Så gulligt när han, en knapp meter lång står på tå och kissar på toaletten. Han gör precis som Felix. Pottan duger också men det är ju liiite coolare att stå och kissa. :)

Så, tankad av kärlek sätter jag snart punkt och lägger fin vecka till minnesbanken.
For ever!
Måndag imorgon. Då kör vi!
Kraaamp i fingrarna nu..

Sov gott.

Låt hjärtan få ro.

Om jag hade valt att stanna kvar i mammas varma och trygga livmoder de tre veckor som jag faktiskt var tidig. Hade jag blivit annorlunda då? Om jag hade blivit ett höstbarn eller vinterbarn. En annan årgång. Hade jag blivit annorlunda då?

Vad är det som gör att du och jag tänker så olika? Vi har ju haft samma förutsättningar. Precis samma. Samma regler. Att våra hjärnor registrerar med milslånga skillnader. Kanske t o m ljusår ifrån.

Är det mitt fel? Mitt samvete säger det. Men borde inte. Vad är rätt och vad är fel?

Det är inte lätt att se på. Verkligen inte lätt att förstå. Men har inget val. Skyddad, i alla lägen.

Önskar att jag hade facit. Jag hade gett dig svaren. Frågor hade besvarats. Hjärtan hade fått ro.

Bär en eld inom mig som aldrig släcks. Det bränns och glöder mest hela tiden. Som magsår.

Hjälp mig hjälpa dig.

Inspirerande medarbetare!

Idag fick jag världens finaste överraskning när jag öppnade min Facebook. En underbar kollega på vår IT avdelning nominerade mig till inspirerande medarbetare på Metrojobb.se.
Jag blev så glad att tårarna rann. Otroligt glad och stolt. Antagligen på obestämd tid.
Tusen tack Johan och till alla som har röstat..

Jag är lycklig och så är det med den saken.

Har haft en grymt bra dag med perfekt avslutning i SATS danslokaler tillsammans med bästa Yvonne och (något lam instruktör!)Zumba.

Jag inser att jag inte är tjugo längre (tack Frippe för en magisk kväll på Belgobaren).
Att det var tisdag och för mycket vin, för sent på kvällen och toppat med för lite sömn. Vittnar idag om min faktiska ålder. 83! Men det var det värt.

Nu ska jag hoppa ett svanhopp ner i sängen och sova bort en löjligt skruttig hals. Ja det är sant. Den bråkar igen.

Sov gott världen. Det ska jag.

Sol.

All in!

Är riktigt dålig på att uppdatera här ser jag.. Fyller mina dagar med så mycket kul att jag glömmer bort att skriva. Och så får det vara. För nu.

Våren är här. +12 grader, sol och ljumma vindar, några kalla om man skulle få för sig att undvika solen. Gör inte det!

Supervecka med roliga saker inplanerade. Med början ikväll. Belgobaren med Frippe.
Skrattfest beställd! Tjejmiddag på fredag med några fina töser. Däremellan ska det bli Zumba. Långpromenader. Tvåhundra kilometer i timmen på jobbet och massa mys med familjen där två av jordens gosigaste barn ingår. Helgen står ff öppen för förslag. All in!

Skriver mer när lusten faller in.

Hoppas solen skiner på dig!

Love love love

Skratt förlänger livet.

Njuter varenda sekund! Har skrattat så magen fått sig ett rejält träningspass.
Tack gode Gud för underbara kollegor fulla..av bus.

Love love love

Stockholm fullkomligt strålar.

Sätter ytterligare en check på en alldeles underbar dag. Det är så mycket roligt på gång nu. Vet inte var jag ska börja.
Nya projekt på jobbet. Bl a sitter jag med i ett projekt där en ny klädkollektion ska köpas in till alla medarbetare på Bolaget. Det är otroligt kul och alla som känner mig förstår att det här är som handen i handsken för mig. Älskar kläder! Även om det handlar om jobbkläder så är processen oerhört spännande och utvecklande. Känner mig stolt att få vara en del av det. Älskar varje sekund.
Samtidigt är det mycket kul med projektet Det goda kundmötet. Jag bidrar och det är viktigt.

Fick dessutom ett bra möte med en kollega idag. Mycket bra! Som kanske kan bära frukt. Håll tummarna!

Jag känner mig stark och börjar tro mer på mig själv. Det är en fantastisk känsla och jag ska aldrig göra annat. Det jag gör har också betydelse. Faktiskt!

Imorgon bär det av mot vårt Lärcenter på Skarpö för två dagars konferens. Lyxigt vill jag påstå. Man blir inget annat än ompysslad där. Magiskt. Supermys med härliga kollegor. Nu ska det konfereras!

Sen är det banne mig helg igen. Och det är ju bra, men det känns inte som om jag har tid.. :) Men då lär barnen få stå i fokus. Och det är precis så det ska vara. Älsklingsungar.

Solen strålar och jag med den.

God natt

Gone fishing!

Har massa att bubbla om men hittar inte tiden att skriva om det.
Det är full fart och jag älskar varje minut utav det. Mår riktigt bra!
Våren är runt knuten och skänker, säkert inte bara mig, en massa ny sprittande energi.
Känner mig tokglad och går omkring med ett fånigt leende på läpparna hela dagarna. Omöjligt att få bort. Bästa årstiden om du frågar mig. Fortfarande onödigt kallt dock..

Försöker skriva mer imorgon. För sedan är det konferens med fina kollegor ute på Skarpö i två dagar. Gone fishing, men är snart tillbaka!

Sov gott, finaste.

Årets butik.

Precis hemkommen från dagens absoluta höjdpunkt. Skulle du frågat vinnarna från Årets Butik skulle de nog sagt att det var årets höjdpunkt.
Vi pratar Systembolags butiker. Av alla butiker utsågs det tillslut sex finalister. Det firades idag.
Gällivare, kategori större butik och Malå, kategori mindre butik tog hem segern. Vilken känsla!
Butikspersonal, VD, företagsledning, butikschefer, områdeschefer, försäljningschefer, familj, kollegor, vänner och bekanta. Allihop stod upp och applåderade fram finalisterna i ett stämningsfullt Mosebacke.
Jag ryser. Och är otroligt glad och stolt att fått vara med och dela deras glädje. Älskar mitt jobb, har jag sagt det tidigare..

Tio minuter kvar, sen smäller det. Melodifestivalen där jag hoppas att vi har en självklar vinnare som representerar Sverige i Tyskland. Danny Saucedo och In the club. Inget annat. Så.

Tusen tack! Verkligen.

Somnar med ett stort leende på läpparna ikväll. Vilken fantastiskt underbar födelsedag! Herregud vilken uppmärksamhet.
Innerligt TACK för allt, alla nära och kära. Det här kommer jag att leva på länge.

Love love love

Euforisk tant!

Egentligen har jag massor att bubbla om men nöjer mig med att skriva några få rader.
Jag känner mig oerhört tacksam för att jag får må bra. Att äntligen ha friska barn.
Känner mig ofantligt tacksam för min familj och goda vänner. Vad vore livet utan dem?
Ikväll har jag fått spendera flera timmar med världens bästa Frippe. Godare vän får man leta efter. Känner mig flera ton lättare av både skratt och prat. Otroligt välbehövligt.
Tack älskade KID!

Imorgon tänder jag 34 ljus på tårtan oavsett om jag vill det eller ej. Det är den krassa sanningen. Kan inte låta bli att mysa av tanken ändå..

Sov gott världen.

M.

Jag kan inte ens gå..

..utan din luft i mina lungor.
Ja, den har jag hört många gånger, men det är först nu jag riktigt lyssnat. Lyssnat så det gick hela vägen in. I hjärtat. Jag kan inte sluta gråta när jag hör den. Med en gosig unge i famnen och den texten, då brister det för mig. Kent är briljant. Men jag väljer att höra den med Carolina Wallin Pérez. Shoot me..
Perfekt söndag annars. Och det är första dagen på över tre veckor jag har känt mig frisk. Otroligt tacksam för det.

Imorgon är det både dagis och jobb som står på agendan. Halleluja! Hur mysigt som helst att vara med barnen, missförstå rätt, men både de och jag behöver en paus. Och framför allt få känna att vi är friska. Få vardag igen.

Har kommit in i ett läsmood för tillfället och läser böcker på löpande band. Älskar de infallen. Och just nu läser jag Vindens skugga av Carlos Ruiz Zafón. Som utspelar sig i Barcelona. Jag ryser och njuter och kan se de ställena framför mig som han beskriver i boken. Eftersom pappa är uppväxt i Barcelona så har vi spenderat några somrar där. Otroligt bra bok. Väldigt målande. Läs den!

Nu Solsidan. Såklart.

Njut....

Superduper lördag.

Skön lördag! Med sovmorgon för hela familjen som start. Jag tog mig in till stan för lite egen tid. Välbehövlig. Pojkarna spenderade tid tillsammans. Nu ikväll blev det en kreativ timme för mig, Dumma mig för barnen, följt av god middag med massa skratt runt bordet.

Annars då? Proverna som togs i torsdags kom tillbaka..bra! Det är alltså virus. Rid ut och köp läget heter det. Så.

Strålande solsken i storstaden, drygt tre plusgrader och fågelkvitter. Det stavas v.å.r. 

Varenda cell i kroppen laddas upp. Det spritter. Älskar våren. Stanna, snälla.

Har nu samlat ihop alla mina dikter. På onsdag ska de få följa med maken till ett bokförlag. Iiiih.. Nervöst. Fortsättning följer.

Nu sitter vi med vars en god latte framför Melodifestivalen som ett annat gammalt par. Och med det önskar jag en god kväll.

Puss

.Häxkonster. Yes man!

Ligger just nu under en filt i soffan och svettas som en tok. Det finns en anledning till det. Efter ett efterlängtat samtal med världens bästa vän, Thomas, fick jag tips om ett gammalt husmorsknep för att bli av med sjukdomar. What the hell, tänkte jag.
Har inget att förlora, verkligen inte, i riktigt desperat ton. Så jag har kokat några dl vitt vin ihop med svartpeppar, skalat och delat potatis och lagt under fötterna och på tinningarna. Klätt på mig varma kläder och smort in bröstet med liniment. Druckit upp snabbt. Det gör så att jag nu svettas ut "det onda". Häxkonst månne? Christian skrattar åt mig.
Men jag tror på det. Det, och på antalet blodprov och näsprov jag äntligen har fått lämna till doktorn idag. Är så tacksam att få bli hörd! Och tagen på allvar.
Varför mår jag fortfarande dåligt? Svar kommer troligtvis imorgon. Amen!
Redan idag har jag fått utskrivet både renixin och nasonex. Det tänker ge min huvudvärk en riktig match. Bort, säger jag bara.

Känner mig lättad! Ser en ljusning. Snart är jag frisk. Hurra!

.Lycka.

Im alive.. I think..

Enda fördelen jag kan se efter tre veckors virus i kroppen och det toppat med vinterkräksjukan, borde vara antalet kilo som försvunnit på vågen. Och kanske att-nu-kan-det-ju-bara-bli-bättre känslan. Som en fin kollega sa till mig -Efter regn kommer solsken. Ja, så är det.

I måndagskväll, när jag hade kräkts en fjärde gång bestämde jag mig för att ge upp. Det är bara att rida ut  det. Det finns inget annat att göra. Lite tuffare blev det när båda barnen också satte igång med kaskadspyor. En annan positiv sak var då att Christian snällt väntade med att spy tills jag åtminstone kunde stå på benen igen. Så att någon utav oss kunde ta hand om barnen. Livets ironi, verkligen.

Alla nackdelar orkar jag knappt tänka på. Det är kanske lika bra det. Men om jag säger så här, stackars, stackars plånbok som kommer bli otroligt påverkad. Drastiskt. Och sen får jag hoppas att mina kära kollegor inte ger upp. Jag kommer tillbaka. Någon gång. Fu*k. (börjar bli bra på det ordet nu)


Idag badar Stockholm i en vacker sol och klarblå himmel.  Jag ligger i soffan och drömmer mig bort. 
Ber en bön, en miljon i ordningen, om hälsa. Hoppas den blir hörd. Denna gång.


Det sista som lämnar mig är hoppet.  Kom igen!

M.