Jag gungar med i en våg av känslor...

"Jag älskar dig. Det vet du. Du är nära men ändå långt bort. Faktiskt längre bort än någonsin.
Hade kunnat sträcka ut min hand. Men tvekar. Du glider längre och längre iväg. För att du vill?
Det är som tunn is. Vi måste vara försiktiga med var vi sätter ner fötterna. Känns som om det börjar spricka omkring oss. Känner det så tydligt.
Så svårt att släppa. Har varit en livboj i allt för många år.
Rädd för att du ska sjunka. Sjunka under isen. Och aldrig komma tillbaka.
Jag kommer sakna dig. Jag gråter. Förlåt!
Men det är dags nu! Vill du? Vill jag? Vågar vi?
Jag älskar dig. Älskar!
Nu släpper jag...."

"Jag gungar med i en våg av känslor.
Jag hörde dig ropa mitt namn idag. Jag hörde det i vinden. I en skrikande mås, i de susande träden. I vågornas brus. Jag hörde det så tydligt. Trots att det var en viskning.
Jag kände din värme genom solen. Som en smekning, en kyss på min kind.
Jag såg dig bland folkmängden. Du såg mig. Alltid! Du finns i min granne, min mamma, min bästis, i min bror. Jag ser dig liten, jag ser dig stor. Som kvinna, som man. I En tavla, på film, bakom en sten. Eller i spegelbilden jag möter när jag tittar upp.
Du är min tro. Jag tror på dig!
Jag gungar med. I en våg av känslor..."


"Önskar så att du såg mig!
Såg den lilla flickan. Som trodde hon var speciell.
Såg när hon skapade och spelade. Såg när hon dansade eller sjöng.
Önskar att du såg vilken fantastisk bollkänsla hon hade på fotbollsplanen. Vilka teckningar hon skapade. Vilken röst hon hade när hon sjöng. Önskar att du såg hur hennes kropp dansade som en ängel med rytm inte likt någon annan. Önskar så att du läste hennes dikter. Förstod hennes språk.
Önskar så att du såg hennes talang.
Önskar så att du såg hur ledsen hon blev när hon fick ytterliggare ett nej. Önskar att du såg när hennes gnista dog ut? När den lilla flickan inte längre kände sig speciell.
Du älskade mig. Kanske skyddade du mig. Kanske orkade du inte se mig.
Det är ingen fara. Jag förlåter dig!
Förlåt."

"Du är het. DU är lika het som en sommardag i juli. Du är snygg. Lika snygg som en målning tagen ur renässansen.
Du är cool. Lika cool som ett gitarrsolo spelad av självaste kungen. Du har humor. Humor roligare än en kväll på Norra Brunn. DU bjuder på dig själv. Du bjuder alltid upp till dans.
DU har ett hjärta. Gjort av rent guld. DU är kärleksfull. Öm. Och helt ovärderlig. DU har en känsla. Likt en takt, som aldrig är ur.
Du är DU och Du är underbar!"

Madeleine