Några fler bilder...

Sov gott.

Tillbaka till vardagen igen.

Nu känns livet som vanligt igen. Nästan i varje fall.

Felix är på benen och är helt klart på bättringsvägen. Men jag märker att han blir trött fort och han är jämt hungrig och sugen på något. Tror jag det, han åt ju inget på nästan fyra dygn.

Det var ROTA-virus han hade fått. Stackaren. Men nu är det borta. Kom aldrig mer tillbaka...

Nu är det Christian som drar med något konstigt magkör. Mest ont i magen och seg gubbe.. *ler*.

Har precis varit ute på en sjuttiominuters kvällspromenad. Sommarkvällar är bara så ljuvliga.. Ljummet och alldeles lugnt och skönt. Man känner doften av alla blommande ängar och träd , Känner doften av grillat. Fått se en fantastisk solnedgång. Mumma för själen.

Har äntligen börjat gå mina långpromenader via Långängen och Ekholmsnäs. Bara älskar den rundan.

Några fjuttdagar kvar på penicillinkuren sen kan jag börja träna också.

Inofficiellt så har min semester börjat nu. Officiellt på måndag.

Kan inte njuta riktigt fullt ut. Inte än. Behöver fixa klart med fakturor, kolla mail och rodda lite. Sen kan jag slappna av.

Det blir stan och jobbet i morgon. Felix får följa med. Lugnt tempo.

Fyra veckors semester. Många oskrivna dagar som vi längtar att fylla med massa kul.

Vi ser fram emot tisdag, då barnens låtsas kusin kommer hit. Carolina. Det ska bli väldigt mysigt. Hon är så fin.

Har inte mycket mer på hjärtat idag. Inte mer än att jag är tacksam och glad.

Lycklig. Trött, men lycklig.

Same old same old...

I kväll vill jag skänka några tankar, dels åt min fina vän Jonna, som går igenom ett mindre helVete. Va stark gumman! Hjälp dig själv först, innan du hjälper ALLA andra.

Och dels till Sofia, min älskade svägerska som går igenom ett riktigt helvete. Vet inte hur jag någonsin kan trösta dig. Så att det känns bättre. Det går nog inte. Jag känner din sorg. Din ofantliga saknad efter Victor. Jag finns här.

Nu ska jag gå och lägga mig och drömma om min nya App som jag laddat ner från App-store. Camera +. Otroligt kul. Blir superfina bilder.

Här kommer några från ett sagolikt Långängen och en av mina kvällspromenader.

Love

M.

.Permission.

Gissa var jag sitter någonstans? Hemma i soffan. I vår alldeles egna soffa.

Jag har Felix bredvid mig. Lycka! Överlycka!!

Vi fick permission idag. Han är bättre. Har fortfarande diarré. Men kräks inte och har börjat äta pytte lite mat. Baby steps. Verkligen.

Urinodlingen visade ingenting. Därför är det ett litet frågetecken kring den förstorade njuren.

Huddinge kommer att ringa oss i veckan för att boka möte för vidare utredning.

I morgon bitti ska vi ringa och ge besked hur natten har varit.

Är allt ok, blir vi utskrivna. Fortfarande inget svar på bajsprovet.

Felix är "sjukskriven" till den 2 juli.

Vilken jäkla pärs. Lägg av nu. Seriöst. 2010 har inte varit en hit. Är det så att det kanske kan vända nu? Eftersom jag är en evig optimist så väljer jag att tro det.

Jag känner mig väldigt glad och tacksam, klart. Är stentrött dock. Har ju varit spänd i några dagar nu. Sovit galet lite. Men OCH, vad gör det. Egentligen.

Nu är alla hemma och vi får vara tillsammans.

Max straffar mig. Han är sur för att jag inte har varit hemma. Kan jag väl förstå.

En oerhört söt übertrotsig älskling. Med en vilja av stål. Då skojar jag inte. Ur charmigt!

Tack alla gulliga vänner och familj som har skänkt massa tankar och fina ord. Det har värmt massor.

Tusen tack!

Nu, mys med hela familjen.

M.

Another day in... AL

Det är en ny dag. Och den har snart lidit mot sitt slut. Redan! Trots att jag tycker tiden står precis stilla på sjukhus. Det är inte den absolut roligaste platsen att befinna sig på..

Gårdagen slutade inte förrän efter 01 för mig och Felix. Tror nästan hon var 01.30..
Sjuksköterskorna försökte sex gånger att sätta en ny "infart" för blodtagning på Felix. Självklart misslyckade försök. Till slut, efter mycket plågeri sa jag STOPP. Felix var så ledsen och rädd.
De gav upp och ringde istället till en narkossjuksköterska för att se om hon kunde göra det bättre.
Gissa? Hon satte den direkt. Klart! Hon var dessutom otroligt pedagogisk och gjorde Felix lugn hela tiden. Inte ett ljud.
De fick hämta en pall till mig för jag kände mig svimfärdig. Skitjobbigt att se sitt barn lida. Fy fan, på ren svenska.

Morgonen började helt ok. Felix verkade piggare. Han frågade efter frukost. Yoggi.
Han åt upp nästan hela. Hurra!
Tills en kvart efter, då han kräktes upp allt igen. Och fick diarré. Ni förstår säkert..jobbigt.
Droppen togs bort. Det blev tvunget att se om han kunde behålla vätskan av de han dricker och får i sig.
Han blev fylld av massa näring i natt via dropp. Så han har att ta av.

I övrigt, och då måste jag erkänna att jag har haft en massa fördomar om Astrid Lindgrens barnsjukhus, så har allt gått bra.
Bra läkare och riktigt gulliga sjuksköterskor (med undantag i natt, bara för att de "klantade sig" med kanylerna).. Hönsmamma remember...

Läkaren imorse berättade att proverna visar på att han inte mår så bra. Vi har fått svar på allt utom bajsprovet.
Det är helt klart en grym virusinfektion han har fått. Det är det sista budet. Imorgon kväll får vi veta (från bajsprovet) vad han har drabbats av. Tror jag...
Ena njuren är svullen. Men det är inget de gör något åt. Än. Vi ska se om det är viruset som har påverkat den.
Nya prover har tagits under dagen och svaren säger, att han är på väg åt rätt håll. Underbara nyheter!

Nu ikväll har han ätit en HEL pannkaka och den får han behålla i magen, verkar det som. Peppar peppar..

Vi blir troligtvis utskrivna imorgon.
Släpp inte tummarna..

M.

:(

Självklart ska det vara hur svårt som helst att sticka honom för att kunna sätta en till kanyl, heter det så, för vidare blodtagning..
De stack tre gånger på samma hand och en gång i armen (där de dessutom spräckte ett blodkärl). Misslyckades varje gång.

Läkaren berättade att det syntes något på ultraljudet på njuren.!! (panik och fullständig kaos i mitt huvud) MEN, han sa, att hans diagnos för stunden är maginfluensa och virus. De ska ta bajsprov och en blododling. De betyder att de måste sticka ytterliggare i mitt barns kropp.
Gud hjälpe..

Ligger och tittar på mitt barn och gråter inombords. Han ligger och smackar och smaskar. Han har inte ätit någonting sedan i onsdags. Älskade skrutten...Han vill, men får inte i sig något. Det är tvärstopp. Status quo!

Kan inte sova. Vill inte.
Imorgon är en ny dag. Låt oss få lite tur. Låt Felix vara på bättringsväg.

Amen.

.Mitt älskade barn.

Befinner mig just nu på Astrid Lindgrens sjukhus med Felix. Han är inlagd.
Kl 11.30 idag kände jag, STOPP. Då har Felix varit akut dålig sedan onsdag kväll. Ingenting har fått stanna kvar i den lilla kroppen. Helt tom. Tömd! Instinkten sa, ÅK.
Det gjorde vi.
Först ett besök till Danderydsakuten. Där blev ett misslyckat försök att få i honom vätskeersättning. Han kräktes och fick diarré igen..
Allt under uppsikt av läkaren och sjuksköterskor. Det var inget snack om saken. Direktbil mot Astrid Lindgren för dropp och utredning.
Hans provsvar visade uttorkning.!!
Han fick en ultraljudsundersökning för att kolla de inre organen. Har inte fått några definitiva besked om de än.
Det har lämnats halsprov, blodprov (flera), och kissprov. So far.
Väntar på att läkaren ska komma och ge oss några svar. Några mer ingående svar.

Kan säga så här.. Hjärtat har befunnit sig utanför kroppen idag. Har varit så sjukt orolig. Trots det har jag hållt mig väldigt lugn i vår sons närvaro.
Jag gör vad som helst. Vad som helst, för att våra små älskade barn får vara friska.
Mitt hjärta brister.

Den här midsommaren får mer än gärna ta slut. Försvinn bara.

Håll tummarna..

M.

Midsommarafton.

Fredag och midsommar.

Inte en midsommar som vi hade tänkt oss. Precis... Det blev bara att tänka om. Helt enkelt.

Felix är jätte dålig.

Han kräktes i ett dygn i sträck. Nästan lika mycket från andra hållet också. Allt med ca en 30 minuter emellan, varje gång. Idag har han tokhög feber. Stackars älskade barn.

Gissa hur många gånger jag har önskat att det var jag och inte du som låg sjuk i din säng? Många.. Vårt vackra lilla barn. Bli bättre fort. Vi längtar efter dig.

Vi andra mår bra. So far.. (peppar peppar)

Dagen har varit lugn. Vi har solat. Plockat blommor. Gjort mysigt.. Ätit traditionell midsommarmat. Druckit ett glas vin. Ja, jag ska inte klaga. Egentligen. Det är ganska mysigt..

Om en pyttestund blir det jordgubbar och glass. Och så lite kaffe på det.

Vi rår om varandra. Och njuter. Gör vad som helst..

...bara du blir frisk Felix...

Skrev några rader till barnen igår. Bara för att jag kan.. o vill.. och kanske behöver..

"Jag vet ingen annan som kan göra mig så glad, som just du.

Med ditt busiga leende din finurliga blick och alldeles underbara lilla röst. Du är inte ens en meter lång, men är redan störst i mitt liv.

Du har ett yvigt och gosigt hår som på morgonen spretar åt alla väderstreck. Du har en mjölkvit hud med inslag av blåmärken med nyanser av regnbågens alla färger. Ett skrapsår på varje knä.

Du pratar och bubblar, mest om bilar och storebror.

Du skrattar och spexar. Du skriker och trotsar. Allt väldigt normalt. Och som speglar envishet och ren trygghet.

DU har fått en bit av mitt hjärta och jag har fått en bit av ditt.

Du är mitt barn.

Mitt alldeles egna lilla barn."

"Ibland när jag tittar på dig kan jag börja gråta. Av ren lycka.

Jag ser dig skratta. Alltid från hjärtat. Skämtar och skojar, genuint och på ett så härligt sätt.

Jag tittar på dina långa ben. Din långa ståtliga kropp. Jag tycker du växer för varje minut.

Jag förundras!

Jag förundras över dig. Allt som du kan och allt du har lärt dig. Din känsla för kärlek. Din känslighet. Din kärlek!

Din direkta kärlek till din lillebror. Så äkta.

Din värmande hand jag stolt får hålla, varje morgon på väg till dagis. Din olivfärgade hud. Ditt vackra gyllenbruna hår. Din blick.

Mest av allt ditt leende. Din värme!

Om du bara visste hur stolt jag är över dig, fina.

Du bor i mitt hjärta. Älskade vackra Felix.

Jag älskar dig oändligt mycket."

Bli frisk nu min lille prins. It breaks my heart...

Glad midsommar!

Puss M.

Ok.

Scenario..(direkt tagen ur familjen Elofssons liv) "Mamma med halsfluss, Felix med maginfluensa från hell, min man med sömnbrist gånger en miljon och en trotsig tvååring". Klart!

Ingen glad midsommar för oss.
Men, vi får iallafall vara tillsammans... (och vi kommer ju åtminstone få tur med vädret. Eller?)

Punkt.

Söta lilla rara underbara..

Trots superallergi, gnällig Max, trolig halsfluss, försenat tåg, nackspärr, så är jag glad!!! Väldigt glad. I kvadrat.

Det är sol i Stockholm. Jag lever och är lycklig. Tacksam för allt som innefattar mitt liv. Alla underbara familjemedlemmar, vänner, all kärlek.
Allt!
Jag har t.o.m kjol idag. Bara för det... Det är sant!

Väldigt trevlig fest hos Kicki och Jörgen igår. Jätte god mat och många härliga människor.
Är nog lite småkär i Agnes. Som alla andra numera...*ler*

Ikväll ska jag få umgås med min älskade syster. Längtar!
Du är så vacker Sandra. Inifrån och ut. Finaste..

Nu, är det jobb! Hurra.

M.

Fin fint!

Det är tisdag. Vackert väder! Och alldeles ljuvligt. Och jag tänker fånga dagen!
(Trots en sjukt sårig hals..Jag låtsas som om det regnar.) Blir så trött.


Mitt hjärtas syster är i Stockholm. Hon blir min alldeles egna imorgon kväll. I eftermiddag följer hon med oss hem för att hjälpa mig och maken att passa våra pojkar. Fram tills Maria kommer och tar över. Full rulle idag!
Det blir fest ikväll hos Kicki och Jörgen. Fortsättningen på kärlekstemat.
Fira Jörgens fantastiska låt, "When you tell the world your mine".
Kommer njuta. Verkligen.


Kändes annorlunda att jobba igår. Har ju varit ledig så många dagar. Jobbade bara onsdagen förra veckan. Bröllop och begravning. På samma vecka... Konstigt! Det är nog första och sista gången det händer. På samma vecka alltså.. Hoppas jag.



Känner mig glad. Tok kär i mina barn. Som vanligt.
Midsommar på fredag (jesu namn låt mig få vara frisk då) sedan är det bara en veckas jobb till....
innan... SEMESTER!! efterlängtad sådan.


Fredag och Midsommarafton firar vi med Rickard och Annika. Älsklingar.. Det ska bli väldigt mysigt. Om vi inte hittar någon midsommarstång får vi helt enkelt bygga en egen. No problem! Ska det va så ska de va ordentligt. Eller hur?

Men, som sagt, tänker fånga denna dagen. Leva här och nu. Idag.


Bild på klänning som utlovades kommer här.. Det kommer ännu fler inom kort.














Må så gott i sommarvärmen!

M.

Love Love Love.

Vilken dag!
Vilken dag fylld av kärlek.
Hurra för Kronprinsessan och prinsen!
Otroligt vackert brudpar. Vackert hela vägen.
Tårarna strömmade ner när min svågers låt spelades i storkyrkan. Oerhört fint. Väldigt rörande.
Så stolt!

Kärleken fortsätter...for ever.. Genuint.

Mysigt femårskalas. Felix toksomnade väldigt nöjd, nu ikväll. Kärlek mest här.

Lång härlig dag. Oförglömlig. Historisk.

Kommer drömma om prinsar och prinsessor i natt.

Puss o kram

17 juni.

Vår älskade Felix fyller fem!
Det blev födelsedagssång och en säng full av paket direkt på morgonen.
Gissa om han blev gLad?
Det blev kläder, cars leksaker och drygt en miLjon bakugans. Det var det enda han önskade sig, bakugans...
Lite annat kul blev det också.
Lycklig gosse idag!
Inget dagis för honom dock. Han hade en febertopp igår (som lyser med sin frånvaro idag) så en dags vila fick det bli.
Kalas och riktigt mys med honom och för honom på lördag.

Maria ska vara barnvakt åt våra kärleksfisar ikväll..
..för vi ska på bröllopsmiddag på Drottningholm...

Nuff said.

:(

Om man nu ska ta något positivt ur denna dag och Victors begravning så är det just den otroligt vackra begravningen. Den var så fin. Jag ryser. 

Vi kom en knapp tio minuter innan den började. Då var kyrkan nästan helt full. Redan. 
Familjen hade reserverade platser längst fram till vänster. Där slog vi oss ner.
Victors kista var fylld av massa vackra blommor. Hans gitarr stod bredvid och ett fotografi på honom stod framför. Ni förstår säkert klumpen i magen...
I tio minuter, innan cermonin startade var det precis knäpp tyst i kyrkan. Inte ett ljud. Silencio. Rys igen..
Victors favoritband spelade hans favoritlåt som inledning. Då bröt inte bara jag ihop utan även de flesta. Hejdlöst.
Väldigt fin präst sa minnesvärda ord om älskade Victor. De sjöngs någon psalm och en låt om Victor spelades i högtalarna.
Gråtbryt igen. Väldigt vackert.

Sofia höll ett oerhört starkt och känsligt tal om sin son. Hon var så stark!
Det tackade hon sin son för...
Inte ett öga torrt.
Det spelades ytterliggare en fin låt och vi sjöng tryggare kan ingen vara. Sen var det dags att lämna kyrkan för att sätta kistan i jorden. 
Sofias bröder samlades runt kistan och bar gemensamt ut den till tonerna av Tears in heaven. Vi andra följde efter. 
Alla dessa människor. Otroligt fina tonåringar, kompisar till Victor. Lärare, släkt och närmast anhöriga. Alla tror jag, kastade en blomma och sa farväl. 
Att se Sofia när de sänkte ner kistan i jorden, går nog inte förklara med ord. Det var så smärtsamt. Älskade.. 
Totalt gråtbryt. 

Victor:
Vi kände din värme och din närhet i kyrkan idag. Din kista var så vacker med blommor o blad. Det var så vackert och väldigt mycket du. Då som nu.  
Det var nästan så att man kunde höra dig skratta. Att inte du finns kvar är väldigt svårt att fatta. Vi kunde se dig le och dina ögon glittra.  Åtminstone i våra hjärtan. Det är ju där du alltid kommer sitta.  
Vi är många som älskar dig och ville ta ett sista farväl. 
Att fått lärt känna dig var ren lycka. Det känner alla såväl...  

Hej då Victor vår ängel.
Sov gott!      

Är på tåget på väg hem till Stockholm och min familj. Min man och mina två otroligt efterlängtade barn. Är inte hemma förrän vid 23. Så jag får tassa in och pussa på dem när det ligger och sover. Längtar!

Jag känner mig alldeles tom. Min mun har ingen lust att le.
Det var en fin dag. Men tung.
Tycker det är skönt att det är över nu. Åtminstone jag har spänt mig alldeles inför begravningen. Nu med facit i hand gick ju allt väldigt bra. Men som sagt. Nu är jag tom. Tom!

Älskar er Daniel, Sofia och resten av familjen. Jag finns här!

Tack underbara mamma och pappa för fin stund tillsammans. You rock!

Ciao.
 

!

Träffat Thomas. God mat. Bästa Bunna. Bästa vän. Kärlek!
Träffat Daniel och Sofia. Hjärtesorg. Klump i magen. Fruktansvärt orättvist. Total sorg. Ingen bra dag för dem idag. Oerhört frustrerande att inte kunna göra något. Satan.

Tvära kast!
Skratt och sorg möts i en bitter smak. Jag tycker inte om den. Absolut inte.
Så hemskt att se älskade Sofia andas tungt och svälja sina tårar. Är så ledsen för din och er skull.

Det är begravning imorgon oavsett om vi vill eller inte. Mardröm. Men det är den krassa sanningen.
Det kommer bli jätte jobbigt. Säkert väldigt fint. Men fruktansvärt jobbigt.

Imorgon kväll tar jag tåget hem till Stockholm. Hoppas på att sitta själv i kupén. Vill inte..jag vet inte vad jag vill. Jag vill bara hem. Till mina barn. Och min man.

Sen får jag vända blad. Igen.
Landa i min och vår vardag. Planera Felix födelsedag. Kalaset på lördag. Köpa presenter. Jobba. Styra upp torsdagens festligheter. Detaljer.
Helt enkelt trycka på pausknappen en stund från all sorg. Lägga min bror och familj i en trygg plats i mitt hjärta (en bit lämnar jag kvar i Skåne). Låter de få sin tid. Få sörja. Kommer finnas här. När de vill.

Låter det jätte konstigt. Det gör det i mitt huvud...
Sjuk jävla verklighet.

Carpe diem, för Guds skull..

Un nuevo dia..

Befinner mig i Kristianstad och hos mina gosiga föräldrar.
Det känns ok. (Även om mina tankar är splittrade. Många av mina tankar finns hos mina barn och man. Max är ff dålig i hög feber).
Det äts och dricks gott. Det skrattas en del. Det känns ok. Men ett fruktansvärt ok. Om ni förstår..

Jag har äntligen fått träffa både både min bror och Sofia och resten av familjen. KLUMP i magen.
Men bara att få vara i deras famn. Få ge kärlek och så mycket stöd som jag bara kan, är guld värd! Jag finns här för er älskade ni!

Vi åkte förbi kyrkogården där älskade Victor ska begravas. De hade redan grävt upp och gjort plats. Förberett.
Sofia hade packat en påse med kläder som hjärtat ska ha på sig. Åh... Nu brister det en aning igen.
Det borde vara förbjudet att begrava sina barn.
Jag har barn! Vill aldrig uppleva det.. Aldrig!

Älskade Carolina, Victors vackra syster. Ska komma upp till oss i Stockholm snart. Byta miljö. Försöka läka. Då ska vi rå om henne.
Sen blir det Sofias tur! Då blir de SPA gumman.
Jag måste kunna göra något!!

Nu är det kaffe och kortspel med mamma och pappa. Och så lite vin och spansk musik på det.

Adios..

Tidig lördagsmorgon..

Den började redan 5.50 för mig. Visste för en sekund inte vad det var för dag eller varför klockan ringde. Hade glömt för en stund vad som komma skall...
Dessutom var det mörkt och trist ute. Blåst och regn och var riktigt busigt.

Sitter nu på tåget. Mot Kristianstad.
Har ont i kroppen och har huvudvärk som inte går bort trots tablett. Frusen. Börjar troligtvis bli dålig. Tacksamt!! Blä.
Lämnat familjen hemma. Max med 40 graders feber! Så.
Tungt och tråkigt.
Älskling, ta hand om våra hjärtan!!

Jag är som sagt uppe och iväg men känner mig inte riktigt vaken.
Så nu blir det att vila en stund. Lång resa ner.

M.

....

Vemodig känsla i kroppen idag. Orolig. Nervös. Illamående. Ledsen, igen..
Har packat inför Skåne. Och begravning.

Har känt mig låg nu ikväll. Huvudvärk har jag också.
Det ska bli mysigt att träffa min familj. Såklart. Men tro mig, jag hade hellre sett att denna resa inte blivit av. Aldrig någonsin.
Inte med dess syfte.

Måste upp tidigt imorgon. Tåget ner går 8.25.

Vill inte lämna min man och mina älskade barn. Känns jobbigt.
Vet att de har det bättre hemma. Barnen skulle inte förstå. Åtminstone inte Max.

Nu måste jag krypa i säng. Försöka ladda.

Imorgon kl 14.30 finns jag i min brors famn. Healande.

Sov gott!

Ännu en bra dag..

Har känt av mycket positiv enErgi idag.

Det har varit en bra dag på jobbet. Gulliga kollegor. Sjukt god mat! Tack finaste restaurang Druvan.

Slutade redan 14.30 för att åka till dagis och gå på gårdsfest. Fick sällskap av min käre make.

Väldigt fint ordnat med allting. Massa ballonger och flaggor över hela gården. God mat och gott fika. Dessutom i sällskap av strålande sol!

Barnen sjöng fina sommarvisor. Det var mycket skratt, några känsliga tårar. Mingel.

Något "ta igen"- samtal, för vi inte har setts på bra länge. Massa energi och glada miner. Mycket värme..

De hade ordnat med en liten vernissage också. Urgulligt! Fina teckningar, fotografier, skulpturer och annat pyssel som det har gjort under vårterminen.

Max dagisfröknar är så underbara. Ett sådant glatt och gulligt gäng. De har bra sammanhållning och är ytterst proffsiga. Är så tacksam för dem.

Får hoppas på att Felix avdelning blir bättre med tiden. Han går ca tre veckor till sedan börjar han på ny avdelning. Femårsgruppen.

Vi fick sällskap hem av Annica o Richard och deras numera, två barn. Vi skålade i gott rosévin och firade födseln av deras lille gosse. Dessutom kom våra fina grannar, med deras sexveckors bebis, över och surrade en stund.

Jag har fått min dos av bebismys. Jag är nöjd och belåten. Tack!

Nu är klockan strax innan 22 och jag är precis helt slut. Det blir att tvätta av sminket, fixa gaddarna och sedan krypa ner i min varma goa säng. Blir tidig start i morgon.

Då är det fredag. Gott.

SayonAra darlings...

Me and my little oNe..

Okeeej!
Jag har en snoppfixerad alldeles underbar liten pojke. Felix.
Efter badet nu ikväll försökte han slå knut på snoppen.
Sen kontrade han det med att lira gitarr på den.
Som pricken över i gjorde han någon slags dans där just snoppen var i fokus.!! Allt under noga uppsikt av lillebror.

Frågor på det?

Jätte skratt såklart...

9 juni 2010

Bra dag! Bättre..
Fylld av healing av bästa Anna. Tack!
Många skratt. Kändes skönt!
Någon fick en "utskällning". Bra samtal. Fina kollegor. Sol.

Försöker tänka positivt. I alltihop. Tänker hylla Victor! Minnas honom för alltid.
Samlar massa kraft. Vill vara ett bra stöd för min familj.

Idag är det onsdag. En vecka sedan det hände. En vecka av en livstids saknad.
Åker till skåne på lördag. Begravning på tisdag.
Det blir jobbigt. Det tar vi då. Jag finns här, för alltid, för min älskade bror och Sofia. Siempre!

Funderar på att åka och träna ikväll. Får se. Är lite sugen på att springa en runda också.. Göra av med några tankar och ladda med ännu mer kraft. Så får det bli.

Nu längtar jag hem till min familj.

M.

Fuck! (ursäkta)......

Skitdag idag!
Gråtbryt enmiljon i ordningen. Det känns inte bättre. Alls.
Victors dödsannons är i Kristianstadsbladet idag. Sju stycken dessutom.
Mamma ringde och läste upp några. Totalt ofattbart. Det gör så ont.
Hur känns det då i min bror och Sofias hjärtan? Och resten av familjen. Åh...
Säg vad jag kan göra älsklingar!!!

Pappa ska få svar från sin senaste skiktröntgen idag. Den förra visade inga goda nyheter.
Hispig! Du är frisk pappa. Det finns inget annat...

Jag ber en bön, men är så sjukt osäker på om den blir hörd.

Fuck! Big time.

!

Vill bara säga TACK till Gabriella på Moscow. Du är inte bara en otroligt duktig frisör utan även en underbar tjej med känsla för service.
Tack för att du "fångade mig" så fint och dessutom trollade med mitt hår den dagen...
Det blev jätte bra. Är väldigt nöjd. Som vanligt.

Annars är livet konstigt. Som det har varit de senaste dagarna.
Hur kan allting bara fortsätta som vanligt? Seriöst? Men, det gör ju det. Livet.
Hur konstigt som helst.

Jobbar idag. Det känns bra. Trots allt. Har fått bita mig i läppen flera gånger för att inte börja lipa. Håller det för mig själv. Åtminstone tills jag kommer hem.
Måste boka tåg ner till skåne. Begravning (helt overkligt att skriva detta) den 14 juni.
Mitt hjärta brister. SLUTA!

Min käre make kom äntligen hem igår. Efterlängtad! Stor trygg famn att få krypa in i.
Barnen är lyriska. Såklart.

Idag fyller min fina Annica år. Hurraaaaa!!
Ska bort och gratta och lukta på nyfödd bebis. Mmmm.

Kontraster! Minst sagt..

M.

Lugn kväll.

Barnen har precis somnat. Våra små älsklingar.

Jag njuter av dem. Med dem. Dem är helt förtrollande och underbara.

Jag tackar gud för att vi har dem. Våra barn är bara till låns. Jag vet. Men då vill jag låna dem för resten av mitt liv i såfall.

Är extra hönsig och försiktig nu. Det sker per automatik. Inbyggt. Vill vara med dem. Mysa och gosa med dem. Extra mycket.

- Gå ut, sa Felix till mig strax innan han somnade. Kunde liksom inte slita mig..

Orkar inte titta på TV. Sitter hellre vid datorn. Skriver lite. Surfar lite.

Dricker vin. Äter ostbågar (jo, det är sant, bästa kombon!! Njet.)

Har tänt ljus. Myser. Tänker. Spelar bra musik. aLL By mY selF! Det går det också.

Väldigt tomt utan min man.

Var över hos våra goda grannar en stund ikväll. Så fina. Underbar familj. Skönt att ha dem så nära. Fick dessutom gosa med deras bedårande lilla femveckors flicka. Kärlek.

Fler barn? Ja, tack!

I morgon kommer Annica hem med deras nyfödda lille kille. Hoppas få en liten glimt på honom. Han är ju så efterlängtad.

Har pratat med min bror idag.

Jag älskar dig oerhört mycket! Va stark hjärtat. Finn styrkan i varandra. Försök.

Har precis beskådat en väldigt vacker solnedgång. Jag sa ju det.. Idag har solen varit lite extra allt. T.o.m vid nedgång. Om inte vackrast då..TACK!

Ursäkta. Vill jag säga. Det är lika bra. Det blir kanske jobbigt att läsa Spanska Blomman ett tag framöver. Jag skriver ju av mig. Måste få ut det. Hoppas på förståelse...

Carpe Diem

M.

Ny dag.

Hade en helt ok morgon idag. Det kändes bättre.

Fick glädjebesked om Annica och Rikards lille gosse som föddes igår. Underbart! Grattis fina Ni.

Morgonen flöt på bra tills jag för en stund sedan, var in på Facebook och såg alla fina bilder på Victor. Som kompisar har lagt upp. Hörde låten som skrivits i hans minne. Alla fina ord om honom. Vackra Victor...

Gråtbryt nr 2 idag. Det strömmar ner.

Jag har beställt en stor bukett blommor till Sofia och Daniel. Men vad är det? Hur hjälper det? Det ger inte honom tillbaka. Fan.

Hur kunde detta hända? Vad händer sen? Kommer de och klara sig? Min bror och Sofia. Stackars Carolina, Alexander och Oliver. Få syskon som har så fin kontakt som de har. Kärlek!

Sitter och vill ringa dem. Hela tiden. Men avvaktar. Och avvaktar. Vet inte vad jag ska säga.

Känner mig rutten. Men jag är faktiskt rädd. Eller låter det konstigt?

Det här är en ny situation. I våra liv. En väldigt märklig sådan. Som jag skulle byta bort när som helst.

Den jäkla klumpen är tillbaka igen. (precis som om den har varit borta..Not!)

Känner mig ifrågasättande till allt just nu. Men den största frågan är nog. Varför?

Kände i solen idag att den var extra allt. Extra solig, extra varm, extra många strålar.

Vet att det är du älskade ängel, som såg till det. Eller hur?

••

Valde att stanna hemma idag från jobbet. Även imorgon.
Dels för de svullna ögonen och brist på sömn och dels för det helt okontrollerade gråtattackerna jag drabbas av. Det har räckt att någon har frågat hur det är. Så har allt släppt.
Har pratat med Sofia idag. Det var nog det absolut värsta jag har varit med om. Vad säger man? Hur kan man trösta? Vad gör man? Stor klump i magen. Verkligen milt sagt.
Det finns inga regler på hur man sörjer. Man får göra precis hur man vill och känner. Det bestämmer ens inre.

Inser att ödet är förutbestämt. Så är det bara.

Det har gått några timmar nu utan gråtbryt.
Har haft en underbar väninna på besök nu ikväll. Skönt att prata av sig. Inte bara sorg utan kunnat prata annat också.
Tack söta!

Längtar efter min familj. Efter min man.

Nu ska jag försöka sova. Ska be till Gud att morgondagen ska få kännas lite bättre för Sofia och hela familjen.

Life is a bitch...

...

Tack alla för värmande ord. Det betyder mycket.
Jag ska ta alla fina hälsningar och er värme och skicka vidare till min familj.
Jag behåller lite själv... Det behövs.

Det är ofattbart.

Samtidigt, några hus ifrån mig, ligger min älskade vän med värkar. Väntan på att åka till BB för att föda sin son. Kanske idag.
Jag är så glad för er skull! En sån lycka! Ni klarade det..
Mina känslor krockar. Totalt.
Kan inte låta bli och tänka på, ett liv som tar sitt sista andetag och ett annat som tar sitt första. Livets konstiga cirkel?

Mina föräldrar är hos min bror och Sofia. Alla i en verklighet som är oerhörd svår att greppa och finna sig i. Det finns inga ord.
Ett stort svart hål.
Älskade Sofia. Jag brister..

Vill inte vara 60 mil ifrån er. Det värsta är, det känns som om det är 600 mil. En hel evighet bort.
Ledsen.. Så ledsen.

Vill inte vara ensam. Christian vill inte åka ifrån oss heller. Men han måste.

Tredje juni 2010. Det är idag det. Och?

En tunn skör tråd.

Livet är en skör tråd!

Tvära kast. Fruktansvärt tvära.

Känner att jag blir arg. Arg för att jag har skrattat och flamsat idag (ovetandes) samtidigt som Victor sett dagens slut. Livets slut.

Jag sitter och skakar. Och fryser. Mår illa. Vill vara i min brors famn. Finnas för min älskade svägerska. Ge henne styrka och kärlek. Ge alla syskonen värme och tröst.

Jag finns här! Jag kommer snart.

Jag kan inte fatta det. Vill inte förstå. Vill inte somna och vakna i morgon och känna allt på nytt igen. Mardröm.

Älskade Sofia och Daniel. Carolina, Alexander och Oliver... Jag är så innerligt ledsen.

Den här blir jobbig..

Älskade Victor. Vackra barn. Mitt hjärta brister.

Sorgen är total.

Du blev bara femton år.

Jag tänker på din mamma, dina syskon och på min bror. Det kommer aldrig bli sig likt.

Din stackars älskade mamma. Och pappa.

Hur kan man någonsin säga hej då till sitt barn. Hur kan man någonsin bli hel igen. Hur?

Mina tårar rinner utan någon som helst kontroll. Fruktansvärt. Sorg.

Jag är så oerhört tacksam att jag fick träffa dig (en sista gång) för några veckor sen. Så fin!

Så otroligt fin. Du var en underbar pojke.

Victor, vår ängel.

Jag kommer aldrig glömma dig. Du har en plats i mitt hjärta. För alltid.

Kan inte låta bli att bli arg. Fullständigt rasande. Det är så orättvist. Helt ofattbart och så fruktansvärt overkligt. Varför?

Älskade unge.. Sov gott!

Vi ses snart igen.

Första juni två1000tio..

Har fyllt dagen med massa kärlek. Gånger 2.
Har roffat åt mig massa kärlek tillbaka. Mest från två underbara varelser. Våra barn.
Känner mig hel. Och väldigt nöjd. Faktiskt.

Längtar efter min man och efter hans famn. Medlemskväll på Cafe Opera. Blir nog sent. Torsdag åker han till Göteborg. Blir borta ända till söndag. Älskling då..
Gräsänka! Men kommer fylla dagarna med skoj ändå. Redan torsdag blir det vinkväll med vacker vännina. Det är ju aldrig fel..

Nu ska jag bläddra i senaste Sköna Hem. Och sedan drömma söta drömmar.
Imorgon är en ny dag. En ny fantastisk dag. Då står det både lunch med bästa tjejkompis och frissan på schemat. Sämre kan man ha det.

Njut! Alltid!

M.

Buenos dias.

Det är tisdag. Och det kommer bli en fin sådan. Det bestämde jag mig för direkt när jag vaknade.
Det blir vad man gör det till. Eller hur!

Idag tänker jag ge extra mycket av allt. Tänker bjuda på fler leenden. Ge kärlek. Uppmärksamma. Berömma. Sprida glädje som i sin tur kommer att ge ringar på vattnet.
Det är bara att ta för sig.

I eftermiddag är det informationsmöte på Felix nya avdelning (till hösten), Räven.
Det är de allra finaste, coolaste och gulligaste mammorna som samlas idag. Vi gals har alla våra femåringar i samma grupp. Blir helt underbart! Toppen fröknar dessutom...

Nu återstår det bara för mig att säga två saker..
Jag är lycklig och..

..God morgon alles!