Madeleine Santiago Art

lördag 8 januari 2011

Silencio de la noche.


”Många fina stunder vi delat. Som vi skrattat. Som vi velat. Du finns kvar i mitt minne.
Mitt hjärta, bor du därinne?
Vill inte bli av med dig. Omöjligt att vara med dig."


"Ett liv. Ett kort. En historia. En sorglig. Stunder av hopplöshet och förtvivlan. Många minnen, de flesta begravda. Känslor som svämmade över. Men som nu är kvävda för att få fick komma ut.
Inget att förlåta. Inget att förklara. Jag förstår."


Hela mitt liv. Min vän. Drömmer jag om dig. Du finns i min luft när jag andas. Jag är förtrollad. I mitt hjärta. Förlorad. Du gör mig lycklig. Du finns i min sång. Alla dessa ord. Många långa meningar. Ser ditt hjärta. Så nära. Förlåt. Vad drömmer du om min älskade?

"Vi tittar på varandra som så många gånger förut. Vi ser inte. Blinda av allt annat. Minns inte vår senaste kyss. Så mycket annat. Ska det vara så? För alltid?
Saknar dig och det som är vårt. Vem är jag att säga? Varför så svårt?"

"Kryper tätt intill dig. Kramar dig hårt. Vill aldrig släppa taget. Om det som är vårt. Vill inte somna. Rädd att du försvinner allt längre bort. Vår kärlek de enda av betydelse. Ber en bön. Jag ber den fort.
Jag älskar dig.”


Sov gott.


1 kommentar:

  1. Imorgon, stor STOR kram ska du få!
    Varm av kompiskärlek av mig till dig, min vän!

    SvaraRadera