Var är Simon och Tomas när man behöver dem?

Tisdag och VAB. Bättre dag för övrigt. Både för barnen och mig.
När man är hemma får man verkligen tid att tänka på allt utom det väsentliga. Som att byta inredning i hemmet. Renovera. Köpa nytt, nytt nytt. Hoppas inte hubby läser nu..
Typiskt mig. Faktiskt.
Det är otroligt kul med inredning. Och eftersom mycket av snön nu har smällt undan och blottar vår gräsmatta så skriker det vårkänslor i hela kroppen på mig. Och förnyelse med den.

Det växer ju inte pengar i något träd utanför fönstret precis. Men man får väl drömma lite. Planera.
Göra lite i taget.
Vill börja med barnens rum. Jag tänker stort! Typ, byt-ut-allt stort. Sedan flytt av en vägg, renovera köket. Byta garderob i vårt sovrum, glasa in uteplatsen. You name it!! Skrattar åt mig själv när jag läser igenom vad jag skrivit...
Men när huvudet är fullt av massa tunga orosmoln är det skönt att fly in i något mer ytligt. Som i detta fall, inredning.
Jag har en önskan (förutom hälsa åt alla nära och kära) och det är att lära mig sy. Ska investera i en symaskin så jag kan börja sy min egna mjuka inredning. Älskar tyger i form av kuddfodral och plädar. Det tenderar att bli utbytta allt för ofta. Det blir dyrt i längden. Roligare att köpa roliga tyger och sy ett gäng och byta mellan.

Nåja, dagis imorgon och jobb för mig. Tillbaka till verkligheten och något mer sansat tänk.

Nu är det dags att plocka fram papper och penna. Kreativa timmen startar NU.

So long.