Trött blomma.

Inte så svårt att förstå att det är fredag igen. Det är ju inget annat. Måndag-fredag. Jämt.
Och jag är inte den som tackar nej till det. Älskar fredagar!
Ikväll fick vi sällskap av Annica och barnen till middagen. Bästa bästa Annica. Mysigt och alltid lika härligt att ses.

Fullkomligt fullmatad av kärlek och lycka. Men känner att det är något som saknas.
Ego, is talking.
Jag skulle behöva ett break. En stund för mig själv, helt enkelt. Utan man och barn.
Det är några tjejkvällar inbokade (thank god) och dessutom Skåne torsdag-söndag nästa vecka. Själv. Jag längtar otroligt mycket. Efter mamma och pappa. Och resten av min fantastiska familj. Älskade bror, saknar.

Allt är bra. Det har bara varit mycket. Kanske en släng av slentrian. Toktrist att känna så här. Mitt i alltihop. Nej, ändring it is. Ladda om med ny energi. Är det så fel?
Men innan dess. Ger jag det bästa av mig själv. Alltid. Men med viss reservation.
Älskar min familj, över allt annat.

Tack gode Gud för fredag. Jag är trött. Sentimental. Men glad. Och kanske lite tipsy..

Trevlig helg och så.

M.